Riket granskar

Begäran om granskning av hatbrottsbedömningen i Borlängefallet

Begäran om granskning av rättstillämpningen

Riket begär att Åklagarmyndigheten granskar hur reglerna om hatbrottsmotiv tillämpades i ett uppmärksammat våldtäktsmål i Borlänge, där ett uttalande om offrets svenska tillhörighet gjordes i direkt samband med brottet men där åklagaren inte yrkade på straffskärpning på grund av hatmotiv.

Lämnas till
Åklagarmyndigheten
Datum
7 september 2026

Vad Riket begär

Granskning, inte en ny juridisk bedömning

Riket begär inte att den här sidan ska slå fast en ny juridisk bedömning. Vi begär att ansvarig myndighet granskar och förklarar den bedömning som gjordes.

Frågan gäller rättstillämpningen: hur bestämmelsen om straffskärpning vid hatmotiv har tillämpats i det aktuella ärendet, och om den tillämpas enhetligt.

Fakta i korthet

Uppgifter om målet

Domdatum
17 juli 2026
Påföljd
Sju års fängelse
Brott
Grov våldtäkt och grovt övergrepp i rättssak
Plats
Borlänge
Frågan Riket vill få granskad
Varför straffskärpning på grund av hatmotiv inte yrkades.

Brottsoffret var minderårigt. Riket publicerar därför inga uppgifter som kan identifiera honom, och återger endast det som behövs för att förklara frågan om rättstillämpning.

Bakgrund

Bakgrund

Enligt offentlig rapportering uppgav det 15-åriga brottsoffret att gärningsmannen under övergreppet uttalade orden:

Gapa, svennejävel …

Uttalande som återges i offentlig rapportering om målet.

Åklagaren Joel Henning har enligt en publicerad intervju uppgett att det inte fanns anledning att ifrågasätta att uttalandet gjordes, eftersom tingsrätten bedömde målsägandens berättelse som trovärdig och tillförlitlig.

Åklagaren bedömde samtidigt att uttalandet inte var tillräckligt för att yrka på straffskärpning på grund av hatmotiv.

Det är den bedömningen Riket vill få granskad och förklarad. Uppgifterna ovan bygger på offentlig rapportering och på åklagarens egna uttalanden, inte på Rikets egna juridiska slutsatser.

Myndighetsskrivelse

Skrivelsen till Åklagarmyndigheten

Skrivelsen nedan är den text Riket lämnar till Åklagarmyndigheten.

Skrivelse

Begäran om granskning av hatbrottsbedömningen i Borlängefallet

Till Åklagarmyndigheten,

Riket begär att Åklagarmyndigheten granskar varför ett uttryckligt uttalande om offrets svenska tillhörighet i direkt samband med en grov våldtäkt inte bedömdes som tillräckligt för att aktualisera straffskärpning på grund av hatmotiv.

Den 17 juli 2026 dömdes Bishar Mohamed till sju års fängelse för grov våldtäkt och grovt övergrepp i rättssak mot en 15-årig pojke.

Enligt offentlig rapportering uttalade gärningsmannen under övergreppet bland annat:

Gapa, svennejävel …

Åklagaren i målet har i efterhand uppgett att det inte finns anledning att ifrågasätta att uttalandet gjordes, men att han bedömde att uttalandet inte var tillräckligt för att yrka på straffskärpning på grund av hatmotiv.

Riket anser att denna bedömning behöver granskas.

Det centrala är att uttrycket enligt uppgifterna inte framfördes i ett fristående gräl eller långt efter gärningen utan direkt mot brottsoffret under själva övergreppet och tillsammans med hot.

Vi begär därför svar på följande frågor:

  1. Vilka ytterligare omständigheter hade krävts för att offrets svenska tillhörighet skulle anses utgöra åtminstone ett delmotiv till gärningen?
  2. Kräver bestämmelsen om straffskärpning att hatmotivet är gärningsmannens enda eller huvudsakliga motiv, eller kan även ett delmotiv vara relevant?
  3. Hur ska uttryck som direkt hänvisar till brottsoffrets nationella eller etniska tillhörighet under ett pågående vålds- eller sexualbrott värderas som bevisning för motiv?
  4. Har den aktuella bedömningen gjorts enligt samma principer som skulle tillämpas oavsett gärningsmannens och brottsoffrets respektive etniska eller nationella tillhörighet?
  5. Finns det anledning för Åklagarmyndigheten att granska ärendet ur ett rättstillämpnings- eller likabehandlingsperspektiv för att säkerställa en enhetlig tillämpning av reglerna om hatbrottsmotiv?

Rikets ståndpunkt är inte att en persons bakgrund ska påverka skuldfrågan.

Tvärtom begär vi att samma rättsliga princip ska tillämpas oavsett vem gärningsmannen och brottsoffret är.

Om ett uttalande om offrets etniska eller nationella tillhörighet kan vara relevant som bevisning för hatmotiv i ett fall måste motsvarande principiella bedömning kunna göras även när ett svenskt offer utsätts.

Det är denna likabehandling och rättstillämpning vi begär att ansvarig myndighet granskar.

Underlag

Riket hänvisar bland annat till:

  • offentlig rapportering om domen,
  • åklagarens offentliga uttalanden om varför straffskärpning inte yrkades,
  • den aktuella domen och förundersökningsmaterialet i den utsträckning dessa handlingar kan hämtas från ansvarig myndighet.

Riket begär ett skriftligt svar på hur reglerna om hatbrottsmotiv har tillämpats i det aktuella ärendet och om myndigheten bedömer att det finns anledning till rättslig eller intern granskning.

Med vänlig hälsning
Riket

Källor

Källor och vidare läsning

Riks och Samnytt är externa nyhetskällor, inte myndighetskällor. Om samma faktauppgift senare finns hos myndighet eller domstol prioriteras myndighetskällan.

Domstolshandlingar

Själva domen är en allmän handling. Riket kommer att lägga till målnummer och direkt hänvisning till ansvarig domstol när dessa uppgifter har verifierats.