Begäran om skärpt lagstiftning mot religiöst motiverade hot, våldsuppmaningar och terrorstöd
Till Justitiedepartementet och riksdagens justitieutskott
Riket begär att regeringen utreder och förtydligar svensk strafflagstiftning så att religiösa texter, religiös övertygelse eller hänvisningar till religiösa föreskrifter aldrig kan användas som skäl för att undgå ansvar för hot, uppmaningar till våld, förföljelse eller stöd till terrorism.
Utgångspunkten ska vara religionsneutral.
Samma regler ska gälla oavsett om ett budskap framförs med hänvisning till islam, kristendom, judendom eller någon annan religion eller ideologi.
Riket begär följande
1. Religiös motivering ska inte förändra bedömningen av ett hot
Om någon offentligt uppmanar människor att döda, skada, terrorisera eller förfölja kristna, judar, muslimer, svenskar eller någon annan skyddad grupp ska uttalandet bedömas utifrån sitt faktiska innehåll.
Att gärningsmannen hävdar att budskapet härrör från en helig text eller religiös lära ska inte göra uttalandet mindre straffbart.
2. Uppmaningar till våld i religiös undervisning ska kunna lagföras
Regeringen bör säkerställa att predikningar, undervisning, publikationer och digitala budskap som innehåller konkreta uppmaningar till våld eller terrorism kan utredas och lagföras enligt samma principer som andra våldsbejakande budskap.
Det avgörande ska vara budskapets innehåll, sammanhang, spridning och uppsåt – inte vilken religion avsändaren företräder.
3. Terroristlagstiftningen ska tillämpas på organisationer som faktiskt främjar terrorism
Religiösa organisationer eller sammanslutningar som i praktiken begår, främjar, finansierar eller understöder terroristbrott ska kunna omfattas av terroristbrottslagen på samma sätt som sekulära eller politiska organisationer.
En religiös etikett ska inte ge immunitet.
Samtidigt ska medlemskap i eller tillhörighet till en religion aldrig i sig utgöra grund för terroristmisstanke.
4. Skyddet för kristna ska vara reellt
Riket begär särskild granskning av hur hot, våldsuppmaningar och förföljelse riktade mot kristna hanteras när gärningspersonen hänvisar till religion som motiv.
Myndigheterna bör redovisa hur många sådana ärenden som har:
- anmälts,
- utretts,
- lett till åtal,
- lett till fällande dom,
- och bedömts ha hatbrotts- eller terroristmotiv.
5. Tydlig gräns mellan religion och brott
Religionsfrihet innebär rätt att tro, byta religion, utöva religion och avstå från religion.
Den innebär inte rätt att hota, uppmana till våld, stödja terrorism eller förfölja människor.
Svensk lag bör uttrycka denna gräns så tydligt att myndigheter, religiösa samfund och allmänheten inte behöver tveka om den.
Med vänlig hälsning
Riket